Landslagstävlingarna är över och de aktiva kan nu lugnt luta sig tillbaks. Bland en rad olika aktiviteter förbundet erbjuder, kan de välja som från ett smörgåsbord utifrån egna önskemål, och lägga upp sin träning som de vill fram till VM i Bratislava.
Eller?
Naturligtvis inte. Ingen av A-lagets aktiva har gått till semifinal på världscup. Ändå har SKF i åratal talat om OS-2102, vilket också är ett mål för flera aktiva. För att ha någon som helst chans att matcha målen fordras ett digert träningsprogram och SKF erbjuder ett rätt bra sådant med läger och tävlingsresor.
Det bör därför vara obligatoriskt att delta på samtliga aktiviteter, eller, alternativt, byta ut dem mot lika bra andra aktiviteter. SKF måste ta sitt ansvar för att förbereda aktiva på bästa sätt för att SKF ska nå sina mål med elit.
Krav på landslagsaktiva bör därför vara att det deltar i ett komplett program för elitutveckling. Undantag kan ges om de aktiva uppenbarligen ägnar sin tid åt lika bra eller bättre träning. Bor man så att man dagligen kan träna på en konstgjord fors är det rätt svårslaget. I annat fall bör man inte tveka att peta aktiva från laget.
Detta bör vara så självklart för alla aktiva att det inte borde finnas utrymme för diskussion. Förra årets förvirrande landslagskonstellationer där aktiva kom och gick som de ville, ledde knappast framåt annat än som avskräckande exempel på hur det inte får gå till.
Även om aktiva svajar är det SKF som ska hålla stadigt i rodret. Det blir svårt att motivera ledare till elitengagemang om tidigare års svängdörrsprincip skall fortsätta gälla för landslagsaktiva. Då är det amatöridrott som kan skötas av amatörledare och då rimligen utan varken SKF:s pengar och ledararvode.
Som tur så är elit kommiten både öppen för diskution och ser det mer i ett helhetsperspektiv.
Det är lite svårt att riktigt förstå vad som avses, men för att elitkommittén skall leva upp till sitt namn, behöver dess strategi nog bli ungefär som åsikterna i inlägget.
Andra synpunkter som dykt upp är att man skall bryta mot uttagningsreglerna och ta med aktiva som inte kvalificerat sig. Det skulle förvåna rejält om något avsteg sker när det gäller ta med fler. Då skulle systemet totalhaverera och ingen trovärdighet finnas kvar. Istället bör fokus ligga på att få de aktiva som kvalificerat sig att utvecklas i högsta möjliga fart. Det är av största vikt att elitkommittén formulerar tydliga mål och vägen för att nå dem för förbundets elitverksamhet. Sedan gäller det att formulera uttagningsregler, träning, obligatoriska moment med krav på aktiva såväl som på tränare.
En mycket positiv förändring mot tidigare år, är att idag finns ett elitcentrum med kvalificeringskrav. Ändras landslagsregler i efterhand till att ta med fler, kan det medföra att elitcentret håller högre profil än landslaget. Det vore intressant. Elitcentrets mål är mycket klarare, men arbetar liksom landslag på uppdrag av förbundet.