Utveckling av Sverigecupen till år 2011
Sverigecupen i kanotslalom har under åren fört en växlande status. Vilka syften har den? Rimligen ska Sverigecupen kora den bäste paddlaren över flera tävlingar, och samtidigt ranka övriga paddlare. Cupen bör vara en morot för fler än segraren. Tävlingar är ett sätt att umgås, för yngre aktiva ett äventyr med resor, övernattning etc.
Tävlingar lockar aktiva och arrangörer att anstränga sig lite extra. Att ordna en tävling gör att klubbar kan bibehålla och utveckla sin kompetens som arrangörer. Eftersom de bästa aktiva får stöd från förbundet bör det också vara en plikt för landslagsaktiva att delta. Det är ju inte en särdeles tung sådan – våra bästa elitaktiva är fina förebilder i många avseenden. Om de dessutom får möjlighet att vinna prispengar, är det en lätt börda. En väl genomtänkt Sverigecup fyller därför en viktig funktion för både bredd och elit. Det nu kan vara dags att ta nya grepp för Sverigecupen.
För de aktiva får en cup gärna innebära prispengar vilket bidrar till status. Det är också bra om poängsystemet inte gör att slutresultatet är klart innan alla tävlingar är färdiga. Det bör det finnas en final som ger extra poäng. Därför föreslås följande system för 2011:
Totalt fem tävlingar, där tre räknas. Den sista tävlingen räknas alltid och ger två poäng mer per placering än övriga tävlingar. Poängsystemet kan vara samma som tidigare, med 26 poäng minus placering. Med skillnaden att sista tävlingen ger ytterligare två poäng per placering att alla som deltagit får minst en poäng per tävling (och inte noll som nu).
Klassindelning
För att skapa mer konkurrens tas åldersklasser bort och klassindelningen blir K1 herr & dam, C1 herr & dam, C2 herr & dam. Det gör att aktiva kan se en förbättring över tid, se hur man klättrar i rankingen för varje år. För varje deltävling behåller man dock klassindelningen och delar ut pris som vanligt.
Val av tävlingar
Urvalet är inte så stort. Med ovanstående regler finns ingen ungdomscup men faktum är att någon sådan värd namnet inte har funnits på länge. Ska nu ungdomar dessutom tävla på svåra seniorbanor? Nej. Det skiljer sig stort mellan ungdomars nivåer. Det gör det dock även för seniorer. Vill vi utveckla svensk kanotslalom får inte cupen fokusera på elitens krav, ty det resulterar tävlingar med ytterligt få startande, som ingen vill arrangera. Istället bör vi ha tävlingsvatten och banläggning för bredd och ungdom. På så sätt kan fler våga delta. Eliten i Sverige har tre mycket bättre tävlingskategorier att tillgå; uttagningstävlingar, utländska tävlingar och träningstävlingar. SM liksom Sverigecup bör vara breddtävlingar. Märk antalet ungdomar på Lissfors-SM de senaste åren. Senaste SM:et var C-klasser en bråkdel av året innan.
Såväl renodlade nybörjartävlingar som elittävlingar ska också ordnas, men Sverigecuptävlingar bör vara i lätt fors, utan extrem banläggning. Att delta på Sverigecupen blir onekligen mycket roligare för fler på detta sätt.
För 2011 föreslås följande tävlingar:
- Västerås i april
- Falun i maj
- Åmsele i juni
- Lissfors i augusti; en tävling som Falun kan ordna
- Falun i september. Final
5 tävlingar – varav 3 räknas. Finalen ska räknas.
Nummerlappar
De flesta klubbar saknar bra nummerlappar. Ett nytt system bör införas där alla aktiva får en nummerlapp efter sin ranking, vilket också skapar startordning på tävlingar. 2011 års nummerlappar baserar sig på 2010 års sammanlagda resultat så gott det går. Det fordras ett visst trixande men så här kan nummerlappsfördelningen se ut:
Nr:
1-40: K1H
101-120: K1D
201- 220 C1H
301- 320 C1D
401- 420: C2H
501- 520: C2D: Samma par genom hela cupen, får ett nummer för den aktive som sitter fram.
Exakt antal görs från år till år efter klassernas storlek. Syftet är att underlätta för arrangören: Varje aktiv har samma startnummer hela året och aktiva startar alltid i samma, fallande nummerordning. Nummerlappar behålls vid lagåk. Aktiva har ett unikt nummer i varje kanotklass. Orankade får de högsta numren. Aktiva kvitterar ut sin nummerlapp vid första tävlingen av en nummeransvarig och köper den då. Den återköps till 50 % av priset om den är hel, eller säljs direkt till den som får motsvarande ranking året därpå. Vi kan räkna med lite inkörningsproblem som snabbt löser sig. Förbundet köper från start, två identiska nummerserier av västar av god kvalitet. Komplettering bör kunna göras lätt med modern teknik. Alla västar med X01 kan göras röda för att extra tydligt markera den högst rankade.
Vid tävling
Ovanstående startordning gäller alltid. Extra minuter läggs på där det behövs. I undantag läggs paus in för att ge tid för de som vill dubbla (trippla) klasser. Nummerlappar är ett enkelt sätt att öka statusen på Sverigecupen. Det är mer professionellt att ha riktiga nummerlappar i bra kvalité (vilket saknas i många klubbar). Man köper sin nummerlapp i början av året och har den på alla nationella tävlingar. Det skulle då i längden inte kosta för SKF. Vilket nummer man får på nummerlappen är baserat på ranking från föregående års Sverigecup, vinnaren har nummer ett osv. Startordningen på tävlingarna grundas på rankingen där den bästa startar sist. I varje klass vore det extra kul om den som är rankad etta har en ”ledartröja” som är av en annan färg än de andras (röd?), ännu ett sätt att öka statusen.
En önskan är att detta bidrar till fast startordning och starttider mellan åken. Aktiva SKA kunna dubbla kanottyper, och trippla om de vill, på goda villkor. På grund av behjärtansvärda önskemål etc., slutar det med fullständigt kaos på tävling, då folk skall låna kors och tvärs. En fast startordning från tävling till tävling, gärna med klara direktiv för tider mellan åken, gör att aktiva som vill dubbla, låna etc, vet vilken tid de har till förfogande.
Arrangörer bör hjälpas att välja bland två lätt administrerade alternativ: Antingen alla klasser i följd; ingen aktiv ska ha mindre än 30 minuter mellan sina åk (och då kan trippla (på SM och uttagningstävlingar bör miniavståndet mellan åk vara 45 minuter)). Det skulle innebära att minsta mellanrum mellan första och andra åk för samma klass blir 90 minuter. Alternativt genomförs båda åk för de tre första klasserna, och därefter för de följande tre klasserna. Minitiderna ska ändå hållas.
Det är viktigt att underlätta för aktiva att köra flera klasser. Det gör att fler vågar testa och kanske byta kanottyp. Det minskar risken för promenadsegrar. Vem vill skänka bort prispengarna i C2 till någon annan?
Prispengar
Prispengar kommer att öka statusen på Sverigecupen och är ett utmärkt sätt att dela ut träningsbidrag till de bästa. Fördelning av prispengar kommer vara ett diskussionsämne. Det vore märkligt att fördela det lika mellan klasser, med tanke på att nivåskillnad (och träningsinsats) mellan klasser är enorm. Endast om prispengarna är minimala kan de fördelas lika, men då försvinner också intresset. En rejäl slant till de som satsar mest är en garanti att pengar hamnar där de effektivast förvaltas, räknat i antal pass per krona.
Kvalitetssäkrad fördelning kan grundas på hur bra de aktiva är jämfört med internationell elit. Detta visat på internationella tävlingar av hög nivå året innan, räknat fram till starten före årets första Sverigecuptävling. Fyra nivåer: Ju fler aktiva som deltagit internationellt per klass, desto större summa även till andra och tredjeplats.
- A-klass: Under 10 % efter segraren på internationell tävling
- B-klass: 10-20 % efter segraren på internationell tävling
- C-klass: Över 20 % efter segraren på internationell tävling
- D-klass: Inget internationellt deltagande
Ett förslag grundad på detta. Det ger inte anspråk på perfekta nivåer, men grundprincipen.
K1 Herr
1:a 4000 kr
2:a 3000 Kr
3:a 1000 Kr
K1 Dam
1:a 2000 kr
2:a 1000 kr
3:a 500 kr
C1 herr
1:a 3000 kr
2:a 1000 kr
3:a 500 kr
C1 dam
1:a 1000 kr
2:a 700 kr
3:a 300 kr
C2 Herr
1:a 1000 kr
2:a 700 kr
3:a 300 kr
C2 dam
1:a 1000 kr
2:a 700 kr
3:a 300 kr